Samtliga bilder utom "Musikalische Soarée": Edition Allegro Musik HB. På Bilderna Ralph Petruschka, Eva Magnusson och Hannes Unterberger från Stadtmuseum Bad Ischl. Välkommen att klicka på bilderna för att se dem i större format.

(2026-09-07)

För att hedra Robert Stolz och hans gärningar, och för att göra hans liv och arbete tillgängligt för så många som möjligt, finns i Graz, Österrike sedan den 15 juli 2023 ett allomfattande och högst levande Robert Stolz-museum kallat Salon Stolz. Förutom att få del av Robert Stolz fascinerande liv och verk bjuds besökare i alla åldrar att experimentera med en mängd interaktiva och engagerande musikaliska upplevelser som till exempel att dirigera en symfoniorkester. För konserter finns en scen som kan öppnas mot en utomhusarena i den vackra omgivande parken.

Mycket hedersamt inbjuden och underbart beledsagad av Hans Stolz, musikolog och initiativtagare till Salon Stolz, hade operettsångerskan Eva Magnusson den stora glädjen att under ett besök vid museet den 27 augusti 2026 få uppleva allt fängslande om och omkring Robert Stolz. En mycket speciell upplevelse med tanke på att Eva Magnusson har ägnat en betydande del av sin sångliga gärning åt att tolka och förmedla den musik som är skapad av Robert Stolz och för detta har fått äran att mottaga Die Internationale Robert Stolz Gesellschaft Diploma of Honor.

Samtliga bilder: Edition Allegro Musik HB.

(2026-09-06)

Sommaren 2026 har Boccaccio uppförts under Lehár Festival i Bad Ischl i Österrike. Numera Europas största operettfestival. För som vanligt förnämlig regi svarade den inom musikteaterformen operett mycket erfarne och aktade Thomas Enzinger som också är operettfestivalens intendent. Huvudrollen som Boccaccio exekverades av den välmeriterade Christina Sidak. Sidak och övriga solister, körmedlemmar och dansare svarade för en genuin och väl sammanhållen och njutbar föreställning framförd med vällovlig respekt för musikteaterformen operett. Till detta bidrog också i hög grad den mycket välljudande Franz Lehár-Orchester under ledning av Christoph Huber. Samtliga bilder: Edition Allegro Musik HB. Välkommen att klicka på bilderna för att se dem i större format.

Sång- och folklustspelet Värmlänningarna, från början Wermlänningarne, tillkom kring 1846. Texten är av den värmlandsbördige Fredrik August Dahlgren (1816-1895). För musiken svarar textförfattaren samt kompositören och violinisten Andreas Randel (1806-1864). Den senare också för musikarrangemangen. Bland de många musikhistoriskt intressanta aspekterna på Värmlänningarna finns att stycket till formen har alla de element som karaktäriserar musikteaterformen operett även om denna som begrepp fick sin fasta och etablerade form först under 1850-talet.

Handlingen i Värmlänningarna kretsar kring en kärlekshistoria mellan den rike bondsonen Erik och den fattiga torparflickan Anna men med en laddad familjefejd som står i vägen för deras kärlek. En familjefejd som upplöses i försoning och feststämning när Anna och Erik till slut får varandra. Värmlänningarna hade urpremiär den 27 mars 1846 på Kungliga Operan i Stockholm och har där spelats omkring 800 gånger. På Ransäters hembygdsgårds amfiteaterliknande utomhusarenan - Gropa - har Värmlänningarna i och med årets uppsättning spelats 73 år. Hembygdsgården i Ransäter är en viktig samlingspunkt för kultur i Värmland och Värmlänningarna ett oskattbart kulturarv. Årets uppsättning av Värmlänningarna var utformad som en hyllning till alla de eldsjälar som arbetar ideellt och av kärlek till plats och kultur och som håller samman både människor och samhällen.

Antalet medverkande 2026 var cirka 70 inklusive kör- och och orkestermedlemmar. Huvudrollerna Anna och Erik spelades av Klara Nilsson och Wiktor Sundqvist. Regissör var, för trettonde året, Olof Wretling. Kapellmästare, arrangör och pianist: Pär Jorsäter. Producent: Cat Murray. Samtliga bilder ovan: Edition Allegro Musik HB. Välkommen att klicka på bilderna för större format.

Till de mångåriga konserttraditionerna i det förnämliga Västerås konserthus hör vårmusiken med den symfoniska Arosorkestern under ledning av Helen Grönberg och med Christer Norrman som konsertmästare. 2026 års upplaga hade anknytning till flera jubileer med musikaliska förtecken. Ett var Kungliga Hovkapellets femhundraårsjubileum. Det första spåren av kapellet dyker upp 1526 i hovstatens räkenskaper hos Gustav Vasa. 2026 firar Riddarhuset i Stockholm fyrahundraårsjubileum och där ledde den svenska musikens fader Johan Helmich Roman för så där 300 år sedan de första publika orkesterkonserterna. Och så H.M. Konungens Carl XVI Gustav åttioårsfirande. Mot denna jubileumsbakgrund inleddes konserten med Drottningholmsmusiken av Johan Helmich Roman.

I konserten följde sedan Franz Schuberts symfoni i h-moll, kallad den ofullbordade, och musik ur Pjotr Tjajkovskijs balett Nötknäpparen. Konserten stora raritet var musik av Helena Matilda Munktell (1852-1919), den första svenska kvinnliga operakompositören. Efter inledning med sång ur Munktells Fyra sånger för en röst och piano berättade Eva Magnusson om Munktells liv och verk varefter orkestern spelade hennes Menuetto à l'am Fiquo - Menuett på gammalt vis.

För ciceronskapet i konserten svarade Eva och Bo Magnusson. Välkommen att klicka på bilderna ovan för större format.

(2026-05-05)

In 1986, with the jointly developed Nordic Mobile Telephone System – NMT – the Nordic countries had reached the world's leading position in the field of mobile telecommunications. This was celebrated in October 1986 in Stockholm with an international mobile telecommunications congress.

On 14 October, the participants were invited to a Congress Gala Concert in The Stockholm City Hall, Blå Hallen, the venue where the Nobel Prize dinner takes place. At the concert, the music was performed by the symphony orchestra Musica Sveciae under the direction of Sven Verde.