Augusti 2025

Den tioårsjubilerande musikteaterföreningen MINOPERA med bas i Jönköping fortsätter på ett beundransvärt sätt att med ärlighet, uppriktighet och respekt för musikteaterformen återupprätta operetten på svenska scener. Det sker genom årliga operettfestspel med benämningen Vätteroperetten. Efter Läderlappen med musik av Johann Strauss d y, Wienerblod av samma kompositör och Emmerich Kálmáns Csárdásfurstinnan var det 2025 dags för den fjärde produktionen, nämligen Värdshuset Vita Hästen med musik av Ralph Benatzky, Robert Stolz, Bruno Granichstaedten och Robert Gilbert. Den senare är också författare av sångtexterna i operetten.

Vätteroperettens traditionella spelplats är Jönköpings Teater men på grund av pågående renovering där var spelplatsen denna gång Grenna Kulturgård i Gränna. Och passande nog har den natursköna miljön i Gränna betydande likheter med den vackra plats där handlingen i Värdshuset Vita Hästen tilldrar sig, nämligen Sankt Wolfgang i Salzkammergut, Österrike. Årets föreställningar ägde rum 22 till och med 24 augusti.

Operetten, eller egentligen sångspelet, Värdshuset Vita Hästen är baserad på ett teaterstycke med samma namn som skrevs år 1897 av Dr Oscar Blumenthal och skådespelaren Gustav Kadelburg. Stycket, som uruppfördes den 30 december 1897 på Lessing-Theater i Berlin, blev mycket populärt och spelades snart på ett stort antal provinsteatrar i Europas tyskspråkiga områden.

Sommaren 1930 semestrade den berömde tyske skådespelaren Emil Jannings vid den lilla orten St Wolfgang i Salzkammergut. (Jannings var en av de allra första som belönades med en Oscar vid den första utdelningen 1928). I Salzkammergut besöktes Jannings av den likaså semestrande Erik Charell. Jannings hade redan år 1900 medverkat i originalpjäsen Vita Hästen. Under en middag med Charell på Värdshuset Vita Hästen i St Wolfgang erinrade sig Jannings pjäsen och så föddes idén att omarbeta den till en operett. Skriftställaren Hans Müller engagerades för textbearbetningen och Ralph Benatzky tog itu med musiken. Den 8 november 1930 hade Im Weissen Rössl premiär på Grosses Schauspielhaus i Berlin. Operetten blev omedelbart en stor succé med 415 på varandra följande föreställningar efter premiären. Den manliga huvudrollen, Överkyparen Leopold, spelades av Max Hansen som några år tidigare hade gjort rollen i en stumfilmsversion av den ursprungliga talpjäsen. Mera om Ralph Benatzky och Värdshuset Vita Hästen här >>

En inramande karaktäristik av Vätteroperettens uppsättning av Värdshuset Vita Hästen kan vara: Mycket kunnande och entusiasm parat med begränsade materiella resurser. En kombination som i vår tid av neurotiskt överbelastade musikteateruppsättningar har sina mycket klara konstnärliga fördelar. Det tidlösa och alltid lika fängslande relationsspelet mellan olika personligheter får ha en central roll och slå ut i full blom. Och så är det i Vätteroperettens uppsättning med återhållsam scenbild, tal- och sångröster utan mikrofoner och förstärkning och i sången god balans med ackompanjemang av en följsam liten orkester - Wiener Kabinett Orchester. Formen ställer emellertid också höga krav på de medverkandes färdighet i sång och tal. De medverkande hade denna gång dessutom att hantera en något disharmonisk nyöversättning av operettens libretto.

Välkommen att klicka på valfri bild ovan för att se den i större format och sedan bläddra vidare bland bilderna. Samtliga bilder utom bilden längst upp till vänster: Edition Allegro Musik HB. Bilden längst upp till vänster: Vätteroperetten.

Bo Magnusson (2025-08-26)